Johanna & Sven

Han torkar svetten ur sin panna
och säger vad skönt det var Johanna.
Va skönt det var, att äntligen få komma in.

Hon drar fingarna genom håret
och sen torkar hon sig på låret
och skrattar så,
Jag trodde aldrig att det skulle gå

Nej det blev lite svettigt idag.
Det blev lite smutsigt idag.
Men Johanna jobbade bra,
med att rycka och dra

Själv körde han med metodik,
satsade lite mera på teknik.
Men hur dom än gjorde, gjorde dom det bra.
Det var en underbar dag.

Han hade varit i sitt ässe
när han grävde fram en bjässe
och sa: Min lilla tant har du nånsin sett en sån gigant?
Med sitt ögonmått hon mätte, men nåt i hästväg var denna jätte.
Hon sa: Du är inte sann, jag korar den till "all time number one"

Upplyft av Johannas ord hade han lagt den på deras verandabord
och sa den här är till dig , tacka inte nej, det är en gåva från mig.
Hon gick fram tog den i sin hand och sa:
Jag trodde man fick åka till en annat land
för att hitta en sån här stor och fet, en sån här dignitet.

Johanna och Sven, två pensionärer från Floda,
som hela dan stått och grävt i sitt potatisland.
Ja si det var en pärs, nu får dom i min själ vara goda,
konstaterade Sven och sen tog han sig en sup.
Johanna sa huua-mej, jag tar mig en kopp kaffe.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0